Ost gör man inte med gitarren runt halsen, sägs det i Frankrike. Ja, hantverksmässigt ystat ost kräver sitt arbete! Men även att få fram gårdens producerade getmjölk kräver kunskap och hårt arbete året runt… om man vill ha ren och naturlig ystnings-mjölk från friska djur! dvs. kvalitetsmjölk som lämpar sig väl till ystning. Mjölk från gigantiska gårdar respektive mejerikooperativa menas här inte. Det är skillnad mellan mjölk och mjölk!

När mjölken alltså äntligen har hamnat i ystgrytan börjar en lång process med många moment innan osten är ”född”. Timmarna i mejeriet är bara en del medan mognadslagringen är en annan. Mognadstiden kan vara från månader till år och då ska osten få sin anpassad omvårdnad. Den ska ha tillsyn, vändas, tvättas och borstas tills det blir en smakrik ost – till slut.

IMG_20170912_151130_923

OSTAR SOM VI TILLVERKAR ÄR TILL EXEMPEL

  • Getostbollar – 15 dagar lagrad färskost, i rapsolja,  perfekt som dem är, i sallad eller att gratinera med i ugnen…

  • Småländsk Eldost® – vår prisbelönt stek- grillost

  • ”Höjdens Ädelgrön” …ärlig, ÄäÄdel och smakrik!

  • ”Farshultare” – lagrad getost med vitmögelyta

  • Getost Créme – med olika smaker

  •  Salladsost – typ feta                              

  • ”Ziggy star” – kittost


                                       

G e t ost

Getost sägs vara den allra äldsta osten, och den finns i alla möjliga varianter, som färskost i olika typer och med många ört&kryddblandningar, lagrad färskost – t ex getostbollar i olja, mjuk och hårdostar…

En typisk och fantastiskt god getost är en enkel färsk getostrulle med örter som t ex gräslök på. Den mest kända getosten, en lagrad getostrulle med vitmögel-tillväxt, som man ofta kallar för ”Chévre” här i Sverige är väl klassikern. Den använder man gärna till den populära chevre chaud (varm getost) rätten. Denna och andra lagrade getostar, som t ex den svenska getosten vit caprin eller opstöriserad källarlagrad getost, kan under mognads/lagringstiden utvecklar den typiska getsmaken, mer eller mindre. Det är de s.k. kapron och kaprinsyror i getmjölken som kan ge den karakteristiska get-arom. Kaprinsyra anses av många naturliga livsmedel förespråkare för att vara ett viktigt bidrag till god hälsa (källa:threebackyards.com). Färsk getmjölk smakar neutral, lite sötaktigt – god! Även färskost på getmjölk smakar inte ”get”. Är man känslig eller nybörjare vad gäller getost, bör man kanske starta med färskost och sedan testar fram sig i denna fantastiska getost-världen! Förresten är getost snövit jämfört med ko-ostar som är mer gulare i färgen. Detta beror på att en get omvandlar betakaroten direkt till vitamin A – medan betakaroten är kvar och inte omvandlas hos kossorna.

Till matlagning passar getost perfekt! I oändliga maträtter kan ost gjord på mjölk från dessa temperamentsfulla getter höjer smakupplevelsen. Även härliga desserter kan komponeras med den…där lämpar sig bäst färskost. Den milda smaken passar utmärkt till efterrätter! T ex i en fin getosttarte! Många människor föredrar getost inte bara p g a den goda smaken utan också för att den är lättare för magen att smälta. Getmjölksprodukter är jämfört med komjölksprodukter mera lättsmält p g a de korta – medellånga fettsyrorna och de mindre proteinerna. Den som gärna vill ha ett brett smakurval och framför allt friska ostar borde köpa sin getost hos dem olika getgårdsmejerier i landet och inte i en vanlig dagligvaru-matbutik. Där får man för det mesta getost från stora mejerier, ofta från Frankrike eller Holland. Pastöriserade getostar utan individuell karaktär – delvis p g a den där vanliga utfodring med mycket kraftfoder på de stora getgårdar, där maximering av mjölkproduktion är det primära målet, och som sagt p g a mjölkens denatueringsprocesser/värmebehandling. Den som däremot besöker olika getgårdsmejerier kommer att konstatera att ostarna på varje gård smakar olika! Det är den naturliga mångfalden av bakteriefloran varje plats har, sättet hur varje mejerist tillverkar sina ostar och naturligtvis fodret till djuren som varierar.

4 reaktioner till “

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.